– Jag älskar inte banan, säger Hilde när hon vill uttrycka exakt hur mycket hon ogillar banan.

Det är så hon förklarar sitt missnöje. Med att inte älska. Hon älskar inte heller köttsoppa, lastbilar eller katter.

Men hon är i sanning en människa som älskar många och mycket och som frimodigt och generöst och orädd uttrycker sin kärlek.

– Det är roligt att ni är här, sa hon mellan tuggorna till gästerna som var här en kväll förra veckan.

Och igår skrev hon ett brev till en vän som hon saknade. Vad som står i brevet får vara mellan henne och vännen.

Jag hoppas att hon aldrig förlorar den här frimodigheten och generositeten och orädslan. Må hon alltid vilja och våga tycka om.