Imorgon är det äntligen påsk. Det var en gång tid när jag hoppades att skolorna skulle öppna igen efter påsk, att samhället skulle vakna till liv igen med Jesus själv, att uppståndelsen i år skulle skrivas med ett stort U och liksom kännas i hela vårt land. Nu blir det ju inte så. Nu blir det snarare så att den fasta som blev vår vare sig vi ville den eller inte får en lång fortsättning. Minst en månad till fortsätter vi så här. Med mindre. Med färre. Med annorlunda.

Lika lite som självvald fasta är bara dåligt är påtvingad fasta det. Ingen av oss ville corona, men också mitt i det här eländet finns det sådant som är bra. Till och med sådant som är bättre.

Det här är bättre i mitt liv nu:

1. I januari-februari i år hade vi en intensiv period på fyra veckor när vi behövde barnvakt nio gånger kvällstid eftersom våra jobb krockade så ofta. Nu har vi inte behövt barnvakt på över en månad. Det är en bra sak.

2. Överlag finns det ett lugn över vardagskvällarna som jag älskar. Vi har mer tid tillsammans. Dagtid när alla ska jobba och göra uppgifter är det inte bara roligt, men kvällstid. Inga hobbyer. Inga jobbgrejer. Det blir liksom inga kluriga vardagspussel efter fem på eftermiddagen, senast i det skedet är bitarna i vårt pussel väldigt få.

3.

Jag kom faktiskt inte på något tredje som är bättre nu. Inte sådär på allvar. Men de två som finns är stora.

Vad är bättre i ditt liv nu?