Denna lördag ett liv. Redan före tio skulle ett barn rymma hemifrån, packade ryggsäck och allt. Lite senare fick ett annat barn mig att rymma till andra ändan av huset för att jag inte stod ut med gnället och tjatet.

Men idag har vi också haft flera av de fridfullaste, roligaste och absolut bästa familjestunderna på länge, länge.

Det går så löjligt snabbt att ta sig från höjder till dalar i den här tillvaron som är vår. Tur att det går precis lika snabbt att ta sig från dalar till höjder.

Och också fast jag i skrivande stund är yr av allt resande fram och tillbaka idag så är jag mest av allt bara tacksam. Jag tänker på alla de alldeles för många som har en betydligt lugnare tillvaro än de någonsin önskade sig. Som inget hellre vill än att någon liten ska vända upp och ner på hela världen och komma med nya nivåer av både dal och höjd.

Ja. Mest av allt bara tacksam.