Jag vill ha en egen bebis

I dag fick vi låna en bebis och jag tänker att det är det finaste man kan få låna. En annan människas mest ovärderliga skatt på tre månader. Vilket erkännande. Vilken gåva.

Vi var alla förtjusta.

– Mamus sitta Hildes famppo, ropade den yngsta hemma hos oss med den där enorma bestämdheten hon besitter. (Bebisen heter inte Mamus men kallas så av Hilde.)

– Det är så roligt att du kom hit till oss, jag är så glad att du är här, sa den näst yngsta många, många gånger.

Men det var den äldsta som berörde mig mest. Hon som körde bebisen i barnvagn hela vägen från skolan och till dagis och hem. Hon som höll vakt vid sovande bebis i vagn, som klädde av utekläder, som höll och kramade och myste. Som fick avsluta kvällen med en sovande bebis i sin famn.

– Mamma, jag vill ha en egen bebis, sa hon medan den lilla susade sött i hennes famn. Alltså, nog så att du skulle vara mamma men så där att vi inte skulle behöva lämna tillbaka bebisen.

Å.

– Tack, sa mamman när hon hämtade hem sin ovärderliga skatt.

– Tack, sa vi. Och menade det av hela våra hjärtan.

En lite mindre hon och en bebis som är vår egen. Fotade av min syster Matilda Audas Björkholm när vår värld hade stannat. För exakt två år sedan.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s