Himlen blev rikare

En man dog i går. En man som jag inte har några blodsband till, men många av de människor jag har allra starkast band till hör till hans familj.

Det må göra ont när knoppar brister, men ont gör det också när livet slocknar.

Den här mannen var livsglädje. Han log alltid och skrattade mycket. Hans syn på livet var en bägare av glädje som alltid svämmade över.

Den här mannen var hjälpsamhet. Det har varit lätt för många att be honom om hjälp och han har också tagit de händer som sträckts ut mot honom.

Den här mannen var prestigelös. Så hörde jag honom beskrivas en gång och jag insåg hur träffande det var samtidigt som jag insåg hur sällan jag hör någon beskrivas med just det ordet. Trots att prestigelös kan vara något av det vackraste en människa kan vara. Att inte anse sig själv vara för fin för något, att inte försöka inponera på andra eller väcka deras beundran. Att vara trogen i det lilla liksom i det stora.

Världen gick i går miste om en hjälpsam, prestigelös man med en oerhörd livsglädje. Himlen blev en sådan man rikare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s