Min sämsta någonsin

Mitt mål var att springa min bästa halvmarathon någonsin. Fjärde gången gillt, liksom. Och de första tio kilometrarna såg det nästan ut att lyckas.

Men tyvärr är ju halvmarathon lite längre än tio kilometer. Stryk “lite” förresten.

Jag gav mitt allt. Min puls var sjukt hög och vid 16 km tog jag slut. Eftersom jag stod längst bak i kön när Gud delade ut tävlingsinstinkter övervägde jag att bryta eller bara gå resten av vägen. Men eftersom jag stod längst fram i kön när Gud delade ut guldvärda vänner tänkte jag på Eva-Lina och kämpade vidare.

Det blev min sämsta halvmarathon någonsin. Fjärde gången verkligen inte gillt. Men jag är faktiskt lite nöjd ändå. Det är svårt att inte vara nöjd när man just sprungit 21,095 km. Och när man gjort sitt bästa, även om man önskar att ens bästa vore bättre.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s