Varje gång vi vågar

Jag var nervös som en… Ja, här finns onekligen en lucka i vårt språk. Jag efterlyser en färdigtuggad liknelse så att den nervösa inte själv behöver tänka ut.

Jag var hur som helst väldigt nervös kring klockan tre i dag när jag och Rofa skulle prata om att skriva blogg på svenska på dagens språkvårdsdag på Hanaholmen.

Jag avskyr att vara nervös och jag älskar att vara nervös. Varför jag avskyr det är säkert uppenbart för de flesta. Men varför älskar jag det? Jo, för att det visar att jag vågar göra sådant som instinktivt känns för svårt och för stort och för att det visar att jag tar det jag gör på allvar. Den som aldrig stiger utanför sin bekvämlighetszon slutar dessutom växa och jag har tänkt lära mig nytt så länge jag lever.

Inte minst är det viktigt att jag som ofta utsätter mina elever för uppgifter som instinktivt känns för svåra och stora för dem också pushar mig själv ibland. Jag får inte glömma hur det känns att egentligen inte våga men göra ändå. Jag vill inte glömma hur tungt det är att försöka knuffa otillräcklighetskänslan åt sidan och hur viktigt det är att vi fortsätter försöka. Hur tungt det än är.

I någon mån vinner vi varje gång vi vågar.

Bilder: Sara Torvalds

(I någon mån måste jag också jobba på min min när jag tänker efter när jag ska svara på en fråga. Har sett minen ovan lite för många gånger nu.)

Advertisements

4 thoughts on “Varje gång vi vågar

  1. Jag tycker du vara väldigt avslappnad och hade fin scennärvaro! Har själv världens rampfeber, men det nervösa känns ju ändå mest inuti.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s