Alla mammor fick öppna sin

morsdagspresent på dagis

utom Amanda,

för hennes son är inte alltid som alla andra.

Så när han uppmanades överräcka sin gåva till mig på morsdagsfrukosten gav han mig kortet och sa hemlighetsfullt att jag får presenten på den riktiga dagen. Presenten som var vackert inslagen i blått silkespapper och rött band.

I dag på morgonen kom han vandrande med sitt paket och förklarade högtidligt att min present är att få öppna paketet, men att han behöver innehållet själv. Observera gärna ordet behöver. Han hade också med sig en reservpresent som han sa att jag både får öppna och behålla.

I presenten låg en blå duk i våffeltyg med mönster i många olika färger. Men den är alltså inte min. I min present låg tre “tavlor” med olika motiv. Motiv som enligt konstnären själv föreställer:

1. Två riktigt fina streck.

2. En regnbåge.

3. Ett tält som blåst omkull.

Har jag sagt att jag älskar honom?