Förra veckan

Hon har hittat ett fotoalbum från när hon var alldeles ny på jorden. Konstaterar att hon nog var väldigt gullig och att hon på vissa bilder med vissa miner nog var väldigt lik Hilde.

Det är sant.

Hon säger ingenting om mig på bilderna och det är på alla sätt sunt. Jag har förstås inte förändrats i lika hög grad som hon sedan hösten 2008, men nog har tiden satt sina spår i mig också. Samtidigt som jag nog är betydligt mera utvilad, harmonisk och tillfreds nu än jag var då.

Så lite jag visste om allt som skulle komma! Där fanns den där bebisen som inte ens kunde sitta utan stöd. Jag kunde på något plan föreställa mig hur det skulle vara att ha ett barn som kunde krypa. Kanske ställa sig upp. Men hur skulle det kännas att ha ett barn som kunde gå omkring i lägenheten? Säga några ord? Äta själv?

Det var omöjligt att tänka sig.

Nu kan hon gå omkring, säga betydligt mer än några ord och hon klarar av betydligt mer avancerade saker än att äta själv. Det har hänt så mycket och alla skeden på vägen har haft sin charm och sin kamp.

Den där oförmågan att tänka sig framtiden finns fortfarande kvar. Just nu kan jag inte föreställa mig hur det kommer att vara att ha ett barn som hänger på sociala medier, väljer gymnasium och tar körkort.

Det är omöjligt att tänka sig.

Men jag litar på att också alla de skeden vi har framför oss kommer att ha sin charm och sin kamp. Och jag vet att tiden kommer att gå snabbt.

För det här var ju typ förra veckan:

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s