Hilde på burk

Jag var inte länge borta. Jag gick hemifrån 15.39 (jag borde ha gått senast 15.30) och kom hem igen typ tjugo över sju. Vi talar om inte ens fyra timmar.

Men när jag gick hem igen i lördags var saknaden stark. Nästan enorm. Och liksom fysisk. Hur var det nu igen hon ser ut? Känns? Låter? Doftar?

Jag umgås så mycket och så intensivt med Hilde att jag aldrig har behövt spara henne på burk. Hon finns ju alltid där. Så när hon någon enstaka gång inte gör det har jag ingen Hilde-burk att ösa ur. För att minnas hur hon ser ut. Känns. Låter. Doftar.

Men när jag gick hem i lördags insåg jag att jag nog måste börja samla henne på burk nu. För snart går vi in i en ny tid när vi inte längre är tillsammans lika mycket och lika intensivt. Och då behöver jag en sådan burk.

För hon ser underbar ut. Hon känns underbar. Låter underbart. Doftar underbart.

Jag och min Hild i dag.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s