En oförklarlig, oförtjänt nåd

Denna dag före dan före dopparedan är jag tacksam ut i fingerspetsarna. Varje cell i min kropp vet att jag är lyckligt lottad. Och samtidigt; varje cell i min kropp vet att det finns så många – redan i mitt eget liv – som har en helt annan jul framför sig. Så min tacksamhet är kryddad med sorg.

Så där som den alltid verkar vara numera.

Jag får fira jul med min man. Jag har en sådan. Jag fick en gång träffa en man som jag föll för och som mirakulöst nog föll också för mig. Och när vi slutade falla valde vi att stå upprätta tillsammans och älska varandra. Mitt livs kanske allra bästa val. Ett stort val och ett lätt val.

Jag tänker på alla dem som just nu väntar desperat på en livskamrat att dela diskturer och drömmar med. På den tomhet som nu är.

Vi har dessutom en egen familj att fira jul med. Vi har önskat oss barn och vi har dessutom fått dem. Som en gåva. En gåva som kostar mer än det mesta men en gåva som ger mer än nästan allt.

Och en helt oförtjänt gåva. Jag såg i något flöde i dag hur en mamma frågade sig: Vad har jag gjort för att förtjäna de här barnen? Och svaret är ju så enkelt. Du har inte gjort någonting för att förtjäna de här barnen. Du har fått dem ändå. Av en oförklarlig, oförtjänt nåd. Och av en lika oförklarlig, oförtjänt onåd har så många andra inte fått.

Jag tänker på alla dem som just nu går sönder av längtan efter egna barn. På den tomhet som nu är.

Jag är så rik och jag vet det så väl. Jag vet också att min tacksamhet kan uppfattas som sjukt irriterande och präktig, men jag kan inte hålla tillbaka den. Få egenskaper är lika mycket mina, lika mycket jag som just den.

Må du också få se vad just du har just den här julen. Också om du egentligen drunknar i sorg och saknad över sådant som inte ännu är.

Advertisements

4 thoughts on “En oförklarlig, oförtjänt nåd

  1. Tack. Detta var precis vad jag behövde läsa idag, när allt det egna känns kaos och alla runt omkring verkar ha det så på klart. När det är svårt att uppskatta det man har istället för att sakna och sörja det man inte har. Tack och god jul!

  2. Jag har många gånger saknat en gilla-knapp på din blogg. Jag brukar vara för lat för att kommentera. Men än en gång berör du och texten gör mig nästan tårögd. Tack för påminnelsen om hur tacksam jag faktiskt ska vara och nog också är. Fast det ibland glöms bort här bland småbarn, sömnbrist och vardagsstress. God Jul tíll er!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s