Det fulaste man kan ha

Jag berättar sällan om perfekta lussekatter, genomförda löpturer eller nystädade badrum. Däremot skriver jag ofta om vidbränd havregrynsgröt, fula syskonbråk och diskbänkar som svämmar över.

Därför säger jag det här med risk för att kasta sten i glashus; man får ju faktiskt ha principer. Man får tycka att det finns strider värda att ta och man får också ta de striderna. Man får anse att ekologisk mat är bäst mat, att barn inte ska sitta framför en skärm flera timmar om dagen, att engångsblöjor är miljöbovar och att shopping på kedjorna är skit.

I dag känns det ibland som om principer och ideal är typ det fulaste man kan ha. Och att dessutom leva efter dem är det fulaste man kan göra. För de som gör det påminner oss andra om våra egna tillkortakommanden och sådana människor är ju jobbiga.

Vi har – tack och lov – blivit bra på att bekräfta också varandras skavanker och brister. Inte bara perfekt inredda hem som doftar skurmedel får likes. Inte bara näringsrika, färggranna och mångsidiga lunchportioner. Jag älskar att det är så.

MEN vi får inte bli så bra på det att vi skrämmer bort idealisterna, jagar ut dem ur våra liv. Jag är så glad över de där människorna i mitt liv som gör mig bättre genom att ha ideal som är högre än mina egna. Eller bara helt annorlunda. Tacksam för att de liksom skaver i mig ibland. Tacksam för att de med sina liv påminner mig om det liv jag egentligen vill leva.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s