Jag saknar dem mindre och mindre

Sedan i söndags har de fattats mig, de två små som så mycket ändå snurrar kring. När jag åkte hem igen efter veckoslutet som innehöll det mesta (förutom min resväska som fortfarande inte hittats, sista chansen i dag) så stannade de kvar i Österbotten för lite vårsemester. 

Min tågresa hem var tyst och lite ödslig. Min första kväll hemma var tom och lite konstig. Och en av de små saknade intensivt. Ringde ofta. Darrade på läppen. 

– Mamma, jag vill ju vara med dig!

Sedan kom den dygnslånga dejten och spysjukan. Och vi har segat oss fram genom veckan som gått. Alla planer och visioner som vi hade för vår barnfria vecka (spontana middagar på restaurang, bastubad, träffar med vänner utan barn) bara smulades sönder. 

Hälften av tiden kände jag att det var helt värdelöst att Fredrik var i så uselt skick just den här veckan. Men hela tiden kände jag att det var så värdefullt att barnen var borta just den här veckan när Fredrik var i så uselt skick. Sjuka föräldrar är ju värre än sjuka barn. Om föräldrar ska vara sjuka så passar det liksom bäst när de inte är föräldrar så intensivt.

Den där akuta tomheten och tystnaden har lagt sig. Det är konstigt. Varje gång jag och barnen är ifrån varandra så förundras jag över hur fort jag vänjer mig vid att de inte finns där. Jag saknar dem mindre och mindre, för att låna Melissa Horns ord. Och det är ju samma sak för dem. Den lilla som längtade så intensivt i början har ringt mer och mer sällan. Darret uteblev tidigt och i går pratade vi inte alls.

Nu är de på tåg på väg hem. Med en faster och en storkusin. Om några korta timmar återgår livet till det normala. Och jag vet att jag än en gång kommer att förundras över hur fort jag vänjer mig vid att de finns där. Ännu fortare än jag vänjer mig vid att de är borta. Om det tar en halv dag att vänja sig vd deras frånvaro tar det inte ens en halvtimme att vänja sig vid deras närvaro. 

Deras närvaro är grundläget. Det grundläge jag vill ha. 

   
 

Advertisements

2 thoughts on “Jag saknar dem mindre och mindre

  1. Vad har det hänt med din sons tänder? Har läst din blogg en kort tid, så kanske du skrivit om dem tidigare. Tack i alla fall för en mycket läsvärd blogg!

    • Bra fråga. Han har helt ofarliga missfärgningar på sina mjölktänder som inte beror på vanvård på något sätt. Lär vara en kombo mellan något i vattnet och hans egen bakterieflora. De går att ta bort, men det är förstås inte kul och de kommer nästan alltid tillbaka. Så tandläkaren rekommenderar att han får ha dem så länge de inte stör honom själv. Hittills har han aldrig uttryckt något sådant så vi väntar och ser.

      Tack för din fina kommentar!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s