– Mamma, måste vi tänka på Jesus hela dagen när det är långfredag?
– Nej, det måste vi inte alls göra.
– Okej, då tänker jag på Jesus halva dagen.
Knappast blev det halva dagen. För någon av oss. Det är ju så mycket annat man måste tänka på för att ens komma igenom en dag som småbarnsfamilj. Men nog har vi tänkt på Jesus. Också i dag.
Långfredagen är en dag som visar en Gud med blödande sår. Och för mig är bara en sådan Gud intressant. En som vet vad smärta, lidande och mörker är. En som själv har gråtit, blött och våndats.
En som känner hela livet. En som gav hela livet för att vi skulle få detsamma.
som en kropp gör när den föder barn. Smärtan är mer än sitt mörker och kroppen mer än sin kroppslighet