Delade liv

Jag brukar ibland säga att den gemensamma nämnaren för alla liv är att inga liv blir som de var tänkta att bli. Att alla liv är i någon form plan B-liv.

Men egentligen vet jag bara nästan vad jag talar om. Egentligen vet jag så lite att jag borde dra ett täcke över huvudet och gömma mig tills jag får perspektiv som faktiskt spelar någon roll. Å andra sidan blir ju inte världen bättre av det heller. Ingens liv blir mindre B av att jag inte låter mitt liv finnas och synas.

Ikväll klockan 22 sitter jag bänkad framför teven och dokumentären Tills cancern skiljer oss åt. Jag ska följa berättelsen om ett par som vet alldeles för mycket om hur liv plötsligt kan ta en oväntad vändning och bli så annorlunda än man tänkte, ville, hoppades och trodde. Jag ska följa Magdalena och Peters berättelse.

Det har gått några år sedan Magdalenas liv plötsligt tog den där helt avgörande vändningen som aldrig borde ha blivit. Jag har många gånger under den här tiden beundrat hennes styrka och hennes mod. En styrka och ett mod som tas till nya nivåer när vi andra nu får ta del av berättelsen. Jag har beundrat hennes kärlek och fascinerats och förundrats av vad kärlek kan göra med oss. Hur stora vi blir när vi älskar sant. Hur stora de vi älskar blir i mötet med den sanna kärleken.

Jag älskar att de gör det. Att de bjuder med oss andra på den svåraste av resor. För en annan sak tror jag mig också veta att är en gemensam nämnare för alla liv; de är bättre när de är delade.

  

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s