Att plötsligt bara kunna något

  

– Men varför doktorn har såna skor? frågar Arvid förundrat när vi läser om Tottes läkarbesök. Arvid, som har det största skointresse jag hittills skådat. Jämt vill han ha skor. Bara efter dagis idag har han hunnit husera i Ingrids svarta lackskor med klack, sina egna orangefärgade vinterskor som sjuttonåriga kusinen använde på sin tid och både Fredriks och vina vinterskodon. Så typiskt Arvid att registrera doktorns skor. Den första jag vet som noterat och kommenterat. 

– De är ju blå! fortsätter den lilla med det stora intresset. 

Och jo, de ÄR ju blå. För inte ens vecka sedan märkte vi plötsligt att han kunde ett par färger. Fram till dess hade allt han tyckte om varit blått och inget annat varit något alls. Nu kunde han plötsligt ett par färger. 

Så typiskt det andra barnet. Åtminstone så typiskt vårt andra barn. Att plötsligt bara kunna något utan att vi märkt när han lärt sig. Utan att vi medvetet lärt ut det. Men vi är ju inte bara två lärare mera i det här hushållet. Vi är tre. Och det där nytillskottet bland oss drar ett rejält lass. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s