Svårt att inte döma

Först följer en varning. Om du har vilat i villfarelsen att jag är en människa med enbart goda sidor och vill förbli i den så ska du inte läsa vidare. Kom tillbaka en annan dag, ett annat inlägg. Om du däremot tål en oborstad och ganska skamlig sanning så får du läsa vidare. På egen risk. 

Okej. 

Kryssningar tar fram något fult i mig. Jag som annars lever och låter leva tycker plötsligt att det är så väldigt svårt att inte döma när jag är på båt och ser hur folk omkring mig beter sig. Eller inte beter sig. Vissa är ordentligt berusade redan innan de kliver ombord. Många klär sig i korta och tajta och urringade kläder som aldrig bärs på land av någon över tjugo. Det hejdlösa flirtandet. Mycket av det som till vardags stör mig med den finländska kulturen (det inåtvända och tysta och tråkiga) verkar stanna i hamnen men bytas ut mot något nästan ännu värre (det skräniga och bottenlösa och gränslösa). Finns det inget mellanläge för den finska folksjälen?

Ja, nog har jag långt kvar att gå som människa. När jag tänker så när jag ser mina medresenärer. Min enda tröst är att de antagligen tycker att jag är lika borttappad. Mitt enda hopp är att jag min vana trogen försöker förstå. Jag försöker tolka desperata beteenden och lika desperata urringningar som människors genuina längtan efter gemenskap och sammanhang och kärlek. Och den längtan är i sig vacker. Oavsett hur uttrycken ser ut.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s