Ungefär fem

Hej! Har du ett barn som är ungefär fem år gammalt? Med betoning på ungefär? Hur somnar barnet? Självständigt i sitt rum eller med någon vid sin sida? I ljust eller mörkt rum? Har det funnits/finns det mörkerrädsla? Hur har ni hanterat den?

H, hon vars dotter i förrgår somnade 23.51 och som börjar bli brutalt trött på att bli osams med ovannämnda dotter nästan varje kväll någon gång vid halv elva

12 reaktioner på ”Ungefär fem

  1. min småtting som umgås mer med drakar ur sin fantasi än med barn, somnar i en egen säng intill mej.
    Jag älskar att se honom vakna och fånga blicken och sträcka ut handen och krama honom som det första som händer då han vaknar.
    För en tid sedan fick han för sej att sova på golvet, på två jättenallar. Vet inte varför, men han ville det. Där låg hans ynka bädd och såg brutal ut i alla andras ögon. Stora barnen yrkade på en omedelbar förändring. Men Småtting knöt nävarna: Jag sover på golvet tills jag själv vill flytta!”

  2. Hej!
    Jag har haft femåringar i två omgångar och båda har betett sig olika sömnmässigt och olikheterna består. Äldsta dottern behöver färre timmar sömn och vill ha lampan på hela natten. Hon somnar tidigast kl 22. Yngre tösen sover längre nätter i ett mörkt rum och somnar kanske kl 21.15. De kan alltså inte dela rum pga av detta. Men de lägger sig samma tid, senast kl 21, och väljer sedan om de vill läsa eller pyssla med något. Huvudsaken är att de hålls i sängen. När de var fem gick de i säng något tidigare, kanske kl 20. Hos oss är det helt uttalat att man somnar när man är trött men vid kl 21 ligger man i sängen och varvar ner. Jag tror den tiden också är viktig och att man även får en vila då. Avslutar med en liten travesti: man kan leda ett barn till sängen men man kan inte tvinga den att sova.

  3. Vår femåring vill att man sitter bredvid honom då han somnar. Vi släcker lampan och har mörkläggningsgardiner, så det är mörkt förutom den skärm den vuxna som nattar stirrar på. Ifall han inte ligger stilla går jag bort, men han tar nog relativt lång tid på sig att somna fastän han ligger tyst och stilla. Han vill absolut inte att vi lämnar honom, är nog lite mörkrädd. Det tar åtminstone en halvtimme, 45 minuter är inte så jätteovanligt. Vår sjuåring har somnat med lillebror i samma mörka rum i femårsåldern. Utan vuxen, ingen mörkerrädsla. Vi är inte jättekonsekventa, men på kvällarna är speciellt jag hård.

  4. Min fyra och ett halv somnar 19.30 i egen säng. Ofta ritar hon lite före. Hon vill ha lampan släckt. Lillebror tre och ett halv somnar samma tid, i eget rum med lampan på. Sen vaknar de båda 06.30-07, oberoende när de somnat. Ingen av dem sover dagtid.

    Storasyster kollar ibland att vi säkert låst dörren.

    Hoppas det ska lösa sej med Ingrids sömnproblem. Mina två somnar mycket lättare efter att de fick nya sängar, högsäng med koja under.

  5. Ja du. Barn är olika. Vår femåring somnar själv med en svag lampa och har somnat själv sen hon föddes. Treåringen däremot har aldrig somnat själv och har väldigt svårt att komma till ro. Vi försöker bara att acceptera att nattningen tar den tid det tar och så får man försöka göra något nyttigt under nattningen (läsa, jobba eller bara vila).

    Hoppas det blir bättre hos er!

  6. Vår femåring är inte heller helt okomplicerad då det kommer till sömn. Det har han förvisso heller aldrig varit så nuläget innebär en betydande förbättring från tidigare. Varje kväll läser vi två sagor (båda får välja en, dvs nattar tillsammans med treåringen, som somnar direkt då jag sjungit), sedan sjunger jag tre sånger (alltid samma) och därefter ligger jag 30 min bredvid honom. 4/7 kvällar somnar han, de övriga tre blir det spring. Inte horror, men visst är jag less på att efter att ha satt en timme på nattning ännu vara tvungen att gå diskussioner och i värsta fall bli osams. Då han var mindre somnade han för sig själv men vaknade i stället okristligt tidigt. Har alltså tyvärr heller inga tips annat än att det ibland hjälper att låta honom läsa i sängen eller att helt enkelt låta honom sitta bredvid och följa med (om jag gör ngt för honom ointressant, som läser el skriver). Då somnar han ofta efter en stund eller vill gå till sin säng. Lycka till!

  7. Jag vill också ge en kram. Det finns förmodligen ingen superenkel lösning. Ni är smarta, kärleksfulla föräldrar och skulle ha hittat på det där superenkla själva. För länge sen. Men en kram och en uppmuntrande klapp på axeln – det får du. Alla gånger. När som helst. Så kram! Och kram igen!

  8. Vi prövade en tid med eget rum, men det blev för jobbigt (=räckte länge att somna, vaknade på natten). Så vi sover alla i samma rum (2 vuxna, en fyra-åring och en liten bebis), går och lägger oss samtidigt och stiger upp samtidigt. Funkar förvånansvärt bra även för de vuxna i familjen. Fyra-åringen vill inte vara ensam i lekrummet ens på dagen, blir rädd för all världens ljud och mörker osv., och så tycker han det är så tråkigt att leka ensam dessutom.

  9. Vi har också en nästan-femåring men han har ett ganska stort sömnbehov. Egentligen är det lillebror (3 år) som skulle orka vara uppe lite längre men det skulle storebror aldrig acceptera!!

    Vardagar lägger de sig samtidigt ca 20-20.30. De delar rum (våningssäng). Önskan är att de ska ligga i sängen kl 20 men det drar ibland (ofta) ut på tiden. Nu går de på dagis 9-15 så det är inte lika tidiga morgnar. Vi läser oftast i soffan utanför och sen ska de lägga sig i sängarna. Ibland är det tjafs a la Alfons Åberg (dricka vatten, gå på toa, allt som man ”får”…), ibland somnar de bums, ibland vill (och får) de bläddra i nån bok eller tidning en stund, ibland vill de massa extra grejer t.ex sova i samma säng, ligga på golvet osv.

    Oftast (men inte alltid) är lampan släckt förutom nattlampa i fönstret.

  10. Vi har en nybliven sexåring och en nästan fyraåring (och en bebis). Nattningsritualen har sett lika ut nu i drygt ett år. Barnen har en högsäng, men storebror vägrar sova uppe så båda sover nere. Vi nattar nästan fyraåringen genom att ligga bredvid henne i sängen, läsa saga, be aftonbön och sjunga tills hon somnar, oftast samma sånger, hon somnar i regel snabbt. Lampan är släckt, men svag nattlampa finns. Då tösen somnat är det sexåringens tur att gå till sängs. Oftast vill han mysa lite med yngsta lillasystern en stund (det är mycket uppskattat av båda två), vilket de då gör bredvid en sovande syster. Sen sätter vi på en cd-skiva på låg volym och går därifrån. Han får då ”läsa” en bok och sen ska han släcka lampan och somna lyssnande till lugn musik. Det funkar rätt bra. Ibland kommer han nog upp nåt varv, oftast ska han kissa en gång till, ibland har han nåt annat ärende. Han somnar inte genast, man kan höra honom prata för sig själv ett tag. Jag är glad att vi har kommit så här långt, för nattningarna har tidvis varit ganska krävande, främst med sexåringen. Tills för drygt ett år sen vaknade båda de äldre barnen nästan varje natt och kom till vår säng. Nu händer det ibland att nästan fyraåringen vaknar och kommer tassande och då får hon krypa ner mellan oss i dubbelsängen, hon är lite periodare med det. Sexåringen kommer nångång, men rätt sällan, men honom skickar jag tillbaka till egen säng. I det stora hela funkar det jättebra att syskonen delar säng, det är en fullstor säng 90×200. Jag är glad att vi vågade prova det alternativet. Det är klart, inte kan de ju dela säng för all framtid, men jag tror och hoppas att den dagen kommer då de själva väljer att sova i varsin säng. Ja, just, vardagkvällar somnar fyraåringen ca 19.30-20-tiden, sexåringen 20.30-21-tiden. Fredag-lördag kan det få gå lite senare. Fyraåringen är mera morgonpigg, vaknar oftast 7-tiden, sexåringen får jag oftast väcka 7.30 för att vi ska hinna till förskolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s