För länge sedan

Tycker du inte att det är för länge sedan jag skrev om hemvårdsstödet? Jag tycker.

Det är märkligt att alla negativa reaktioner nästan genast kommer in på argumentet att regeringens förslag inte kommer att öka jämställdheten. Det har ju regeringen inte heller sagt sig vara ute efter att göra. Regeringen måste spara pengar. Regeringen tror att det här är ett sätt. Regeringen är (tyvärr kanske) inte i första hand ute efter att jobba för mera jämställdhet i vårt land utan för att försöka ordna upp en knivig ekonomisk situation.

Och då kommer naturligtvis det här med att flera dagisplatser kostar mera pengar. Jag tror att regeringen vet det. Jag tror att regeringen ser problemet men att de anser det vara ett ännu större problem att så många kvinnor inte jobbar under så pass långa perioder.

Vidare tycker jag att vi måste hålla i minnet att det här är en delåtgärd i ett sparpaket. Det är inte en morot för ökad jämställdhet, det är inte ett konkret förbättringsförslag som regeringen med stor glädje och entusiasm för fram och förväntar sig att vi ska ta emot med öppna armar. Det är något av de jobbigaste av samhälleliga fenomen; sparkrav. Det ingår ju mer eller mindre i sparkravens arbetsbeskrivning att vara lite obekväma. Om det inte skulle kosta någon något skulle det ju inte heller spara några pengar någonstans.

Jag tror jag har kommit fram till att jag egentligen tycker att regeringens förslag är trist. Men jag inser att trista lägen ibland kräver trista åtgärder. Jag antar att man i nuläget inte såg så speciellt många betydligt bättre lösningar och tycker ändå att det här är mildare än att cancersjuka ska betala hela sin vård själva, att åldringar inte får den hjälp de behöver, att ännu flera lågstadieskolor stänger… Det är inte roligt just nu. Det finns bara dåliga och trista alternativ och det gäller att hitta det som gör minst skada. Själv har jag svårt att tro att det mest skadegörande alternativet skulle vara att vara hemma med pappa efter att man fyllt två.

Advertisements

2 thoughts on “För länge sedan

  1. Word! En sak måst jag säga nu gällande vår senaste diskussion – personligen sku jag ju vilja stanna hemma längre nästa gång än ett år (om det blir en nästa gång). Kanske längre än två år, eftersom jag sedan vet att det inte blir några fler barn och inga drischiga dagar på säg 15år. Men ändå är jag för reformen eftersom den inte handlar om vad jag vill utan om vad som krävs i det stora hela för att hela systemet inta ska rasa. Att vi över huvud taget kan ha något som heter hemvårdssöd i ett välfärdssamhälle när våra flickor och pojkar blir stora.

    Och i mitt fall om att pappan också ska få sin del av det goda. Han, som förresten inte skulle ha stannat hemma om det inte var för mitt jobb. Han, som i nuläget aldrig nånsin sku gå med på att det bara är mamman som får umgås med baren på tumis en längre period.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s