Pajen

Jag skulle vara en god livskamrat och på en höft slänga ihop en salt paj efter jobbet. Mätta maken, sprida väldoft i hemmet. Ni vet. I all välmening.

I ett lite eller egentligen alldeles för sent skede märkte jag att pajen kokat över (jag visste inte att pajer besitter den förmågan) och stänkt ner ugnen. Av någon för mig lätt oförklarlig anledning resulterade detta i att det rykte in i köket när jag öppnade ugnen. Det positiva var att vi märkte att brandvarnaren fungerar. Det negativa var att vi märkte att brandvarnaren fungerar.

Och att vi halvtimmen därpå måste ha köksfönstret vidöppet, balkongdörren vidöppen och sovrumsfönstret vidöppet. Med tanke på att Ingrid varit hemma från dagis idag på grund av förkylning kunde ju dagen för medvetet korsdrsg ha kommit mera lämpligt. När flickan med feber lekte barfota ute på balkongen kändes det mindre lyckat, faktiskt.

Är det okej att tycka att pajen var jättegod?

4 thoughts on “Pajen

  1. Ja, det är OK att tycka att pajen är jättegod. Jag tycker till och med att det är hedervärt och att det säger mycket om ditt positiva sinnelag. Jag blir så dramatisk och sur i såna situationer att jag inte ens känner efter. Så heja dig.

    • Det var omöjligt att stå emot det faktum att pajen var god. Dessutom ville jag ju gärna att Fredrik skulle tycka att den var så god att det inte gjorde något att Ingrid fick vistas i drag. Han sa det inte, men jag tolkar att han tog en bit till som något åt det hållet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s