Verket

Jag har just ringt skatteverket. Åh, detta minst årligen återkommande samtal är en upplevelse som fostrar mig i ödmjukhet. Sällan känner jag mig så dum, så ovetande och så utanför kontroll som när jag är i kontakt med detta verk. Jag undrar om det blinkar en varningslampa hos dem när jag ringer. Jag undrar om de skakar på huvudet efteråt och säger: “Ännu en (jag hoppas ju att vi är flera) som inte har en aning om hur mycket hon kommer att tjäna i år, som inte har en aning om vad hon kommer att göra i sommar och som inte har en aning om vad som händer på hösten heller, men som uppskattar irriterande friskt och kommer med siffror som vi ju alla vet att inte kommer att hålla.”

Advertisements

Nästsista

Eftersom jag har en luftig (inte ledig – men luftig) eftermiddag dricker jag årets nästsista glögg och plockar i mig pepparkakor medan jag jobbar. Sämre kunde det vara. Men bättre också. Jag kan komma på åtminstone åtta saker som jag skulle äta hellre än glögg och pepparkakor så här i slutet av januari.

Nästsista

Eftersom jag har en luftig (inte ledig – men luftig) eftermiddag dricker jag årets nästsista glögg och plockar i mig pepparkakor medan jag jobbar. Sämre kunde det vara. Men bättre också. Jag kan komma på åtminstone åtta saker som jag skulle äta hellre än glögg och pepparkakor så här i slutet av januari.

J, F och L

I dag känner jag mig lite på plus igen. Jag tror det beror på tre människor som går under initialerna J, F och L. Att ha er hos oss med oss är alltid en höjdare.

Muminmamma och Muminpappa myste på köksbordet.

Andra myste i soffan och växte som pusslare.

Medan andra hinkade i sig te ur harmoniska muggar.

Ingrid trivdes. Som vanligt när det händer saker omkring henne. När händer människor omkring henne.

Ett misslyckat experiment med skärpa och sådant. De här två connectade på en helt ny nivå i kväll.

Mitt sällskap för kvällen. Hurra för er!

Kvinnan i mitt liv. Hon har en så märklig min på den här bilden. Det kan hända att jag inte skulle känna igen henne om jag mötte henne med den här minen på Prisma. Det är ju tur att hon går där så sällan utan mig.

Tår

Jag tror det finns en viss mängd tårar som måste ut. Och jag tror att den mängden är väldigt olika stor hos olika människor. Min tårmängd är ganska stor. Därför grät jag som en bebis när vi tittade på Desperate Housewifes just. För det och för att jag är trött, trött, trött.

Tår

Jag tror det finns en viss mängd tårar som måste ut. Och jag tror att den mängden är väldigt olika stor hos olika människor. Min tårmängd är ganska stor. Därför grät jag som en bebis när vi tittade på Desperate Housewifes just. För det och för att jag är trött, trött, trött.

Läxa

I dag ska jag lära mig en läxa. Inte åka tåg söderut på söndagseftermiddag utan platsbiljett. Efter att ha bytt plats fyra gånger sitter jag nu på golvet. Som sagt: jag ska lära mig en läxa. Den hårda vägen.

Läxa

I dag ska jag lära mig en läxa. Inte åka tåg söderut på söndagseftermiddag utan platsbiljett. Efter att ha bytt plats fyra gånger sitter jag nu på golvet. Som sagt: jag ska lära mig en läxa. Den hårda vägen.

Tågtankar

Denna dag tillbringas till stor del på tåg. Jag har noterat att de människor som rör sig på lokaltåg vid sju-tiden på söndagsmorgnar sällan är i högform. Jag har också filosofierat kring vart människor är på väg när de åker fjärrtåg flera timmar utan en endaste väska. Ytterligare ett ämne för reflektion; varför finns det alltid så mycket smör på färdigbredda smörgåsar i plast? Och just precis nu tog pausen från arbetet slut.