Att vara vuxen är att önska sig saker i julklapp som står långt utanför tomtens möjligheter att förverkliga.
Jag önskar mig fred i världen. Mänskliga rättigheter för alla. Drägliga livsvillkor. Jämställdhet och jämlikhet. Trygghet.
Och så blir jag arg på mig själv för att jag önskar så mycket och gör så lite.
Själva julafton då? Jag önskar mig att alla de jag hoppas få fira jul med är friska nog att vara med. Jag önskar mig tillräckligt många timmar sömn natten före. Jag önskar mig en långsam länk i rimligt väder. Jag önskar mig det Fredrik vill ge mig. Jag önskar mig tid och frid.
Mest av allt just i år önskar jag att mina kära vänner som nu står inför en jul kantad av sorg och saknad och tomhet ska få uppleva glimtar av glädje och frid och visshet om att livet går vidare. Dem och deras familjer har jag i tanke och bön.
