Våren 2020. För mig är det coronavåren. Förstås. Men det är också våren då en av mina bästa vänner och allra viktigaste människor fick ta emot sitt livs största mirakel och fick hantera sitt livs största mörker. Och jag var alldeles för långt borta och alldeles hjälplös.

Den här kvinnan älskar jag. Hon har lärt mig massor om generositet, tjänstvillighet och förtröstan. I hennes sätt att alltid se alla är hon en stor förebild för mig. Dessutom har hon alltid de allra bästa och galnaste idéerna. Oftast när jag och hennes man Daniel – också en av mina bästa – står på en scen tillsammans är det hon som har tänkt ut vad vi ska göra. Det blir bäst de gångerna. Hon är vacker och hon är stark. Har alltid varit och är det mer än förr nu. Jag tror bestämt att hon vet mer om styrka idag än någonsin.

Tack, Gud, för att jag får ha henne i mitt liv. Här kan du läsa hennes historia.