Hon säger det bättre, hon som säger mest med bilder. Här är mitt sommarlov och mitt sommarliv 2020. Genom syster Matildas lins.

Ofta när vi berättar med bild blir det lite för filtrerat och förskönat för att vara hela sanningen. Så det skulle kanske sitta bra med en kommentar om att de här bilderna ju inte visar allt det där fula. Men det var så lite som var fult. Faktiskt. Visst fanns det någon morgon när Hilde vaknade fem och någon kväll när hon somnade två. Visst fanns det någon stund när någon i sommarfamiljen krockade med någon annan och visst fanns det dagar när någon ifrågasatte havregrynsgröten som Basfödan med världens största B. Men mest av allt var det faktiskt just så här fint som bilderna visar. Ibland är verkligheten faktiskt så skön att alla filter blir överflödiga och när det händer får vi ödmjukt tacka och ta emot, för det kommer ju helt andra ibland också.

Min första tanke när jag tittade igenom sommarbilderna och grät lite för att sommaren, systern, svågern och syskonbarnen fattas mig så? Varför förstod jag inte att ta vara på varje dag vi hade?

Min andra tanke? Det gjorde jag ju. Inte en enda dag gick utan att jag tog vara på den. Inte en enda.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•