När jag skriver det här blogginlägget är klockan kvart över tio och jag sitter i fotändan på Hildes säng. Det känns som en förlust. Jag tycker ju att barn ska somna självständigt i sina egna sängar – så där som Hilde gjorde från dag ett till typ dag tusen – och det här var nog ett steg i fel riktning.
Men ännu mer än jag tycker att barn ska somna självständigt i sina egna sängar tycker jag att livet ska vara drägligt och det är inte drägligt eller rimligt med treåringar som somnar först efter midnatt men ändå vaknar halv åtta och sedan är lite gnälligt övertrötta hela dagen. Slocknar ofta i en bil i något skede och får därmed den powernap som krävs för att nästa kväll också ska bli sen. Så nu sitter jag här. Och medan jag har skrivit det här har hon somnat.
Kanske vi får ge oss. Göra en Dr Phil och fråga oss om vi vill vara right eller om vi vill vara happy. Svaret är ju alltid happy. Alltid. Principer som inte fungerar är överskattade. Så nu tar jag en glassliter och firar att hon somnat före halv elva för första gången på… länge. So happy.

Vår Arvid somnade också själv tills han var 3,5 år. Då började vi sitta med honom tills han somnade. Vi höll på i flera år, men det var bättre än alternativet.
Hade samma oroblem med dottern, men turligt nog lärde hon sig att läsa som fyraåring, och sen sa jag bara: Ta en bok och läs! Det blev bra.
Våra stora har för det mesta somnat själv i egna sängar men minstingen på 3,5 år vägrar att somna själv. Så jag ligger på golvet bredvid varje kväll. Pappan duger inte alls och fastän vi annars försöker dela på allt ansvar har jag accepterat att denna procedur är bara min. Vi har verkligen försökt komma ifrån denna ovana men varje gång inser vi att det inte är värt det. Vi behöver få sova. En positiv sak är ju att jag hinner läsa så många bra böcker där jag ligger på hårt golv med en nalle under huvudet.
För vår ena dotter fungerade det bra att somna till musik. Vi fick höra på julmusik i 1,5 år. Samma låtar varje kväll.
Är ändå lite avundsjuk på er som kan läsa/skriva/lyssna på podd medan ni nattar barn. Här funkar bara mörkt rum och en förälder tätt intill, med huvudet i den ställning som barnet bestämmer så att hon kan pilla på förälderns öron… Ska försöka få till en förändring nu under semestern men får nog ställa in mig på några riktigt jobbiga dygn! (…eller veckor?😬) Tack och lov brukar det åtminstone fungera att turas om, även om det finns enstaka kvällar då bara mamma duger.