– Mamma tycker om pappa.

– Jo, så är det. Jag tycker jättemycket om pappa.

– Men tycker pappa om mamma?

– Jo, det gör jag.

(Tycker i hemlighet att det är lite lustigt att det för honom är givet att jag gillar Fredrik, men inte lika givet att gillandet är ömsesidigt. Han har ju alltid haft en lite soft spot för sin far.)

Och så plötsligt mitt i det:

– Kommer ni att skilja er?

– Nej, det tror vi verkligen inte.

Lättnaden. Enorm.

– Bra. Jag tycker det är bra så här.

Det tycker vi också.