Faktiskt mitt jobb?

Oftare och oftare händer det. Att jag stannar upp mitt i allt. Får jag faktiskt göra det här? Är det här faktiskt mitt jobb?

Under tio år i den skola som fortfarande är min ställde jag mig just den frågan. Dagligen. Det börjar luta åt att jag får tre år till med samma fråga. Ingen är gladare än jag om det blir så.

Ikväll fick jag besöka ett föräldramöte för att tala om något av det roligaste och viktigaste jag vet; barn och läsning. Jag kände mig så rik. Jag kände mig rentav välsignad, fast jag vet att ordet är stort.

Men det är stort. För mig är det här jättestort.

Pirrig i väntan på att stolarna ska fyllas av föräldrar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s