Hus och människor

Det finns hur många som helst. Ödehus. Hus som kunde vara hur fina som helst men som nu förfaller. Hus som en gång var människors trygghet och hem men som nu bara står och är.

Jag tycker om de där husen. Jag föreställer mig vilka berättelser de bär på. Jag funderar på hur de finns i förhållande till varandra. Ofta tänker jag på att de där grupperna av hus för inte så länge sedan bar människors hela liv. Att människors världar var så mycket mindre då. Att de sällan, om alls, lämnade sina byar för att se något annat. Att samhällen som i dag finns nära varandra fanns långt, långt, långt ifrån varandra då.

Att vi ju på många sätt är så väldigt lika de människorna, trots att våra livsvillkor i dag är så radikalt annorlunda. Våra hjärnor ser rätt likadana ut. Ändå tror vi att vi ska kunna och hinna och göra så mycket tid. Fast vi är… människor. Inte konstigt att många av oss blir trötta ibland.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s