Tio år

För tio år sedan gick jag och min yngsta syster på bio. Vi såg Mamma Mia i Jakobstad. Det var höst. Jag var trött. Hade varit mamma i några månader och tyckte att det verkade vara ett hopplöst projekt. Min bebis sov uselt och var för det mesta på ett lika uselt humör.

I förrgår gick jag och min yngsta syster på bio igen. Vi såg Mamma Mia 2 i Vasa. Det är sommar nu. Jag är trött. Men tillfreds. Tröttheten beror mest på att jag hellre umgås, stickar, läser, skriver och spelar rummikub när jag borde sova. Jag har varit mamma betydligt längre nu och vet att det är ett fantastiskt projekt.

Det har hänt mycket på tio år. I mig. För att inte tala om hur mycket som har hänt i den unga kvinna som satt bredvid mig. Hon var ett lillgammalt litet barn för tio år sedan som kom cyklande hem till oss på enhjuling (!) och som tyckte om att spela singstar med mig. I dag är hon en klok, modig, stark och vältalig ung kvinna som vågar och vill nästan hur mycket som helst.

Och sedan har vi min egen tioåring. I henne har det hänt kanske allra mest på dessa tio år. Hon har blivit den hon är. Och hon har gjort mycket med mig. Hon gör fortsättningsvis så mycket med mig.

Om tio år är hon tjugo. Insikten föll över mig i bilen på väg hem från bion. Och en halv sekund senare föll nästa insikt; hennes tio första år kommer att visa sig vara kortare än hennes kommande tio.

Tio år. Så långa. Så korta. Så rika. Mest det. Så rika.

I biosalongen med två av mina älskade systrar.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s