Befängt

Det finns många olika slags människor i mitt liv och alla dagar är jag tacksam för just det. I dagarna har jag blivit starkt påmind om saken då diskussionen om huruvida Gud kan kallas hen går het i mitt flöde.

Het åt alla möjliga olika håll. Faktiskt. Det finns nämligen många som tycker att det hela är helt befängt. Jag har läst kommentarer som menar att det är befängt att kalla Gud hen och jag har läst kommentarer som menar att det är befängt att inte kunna tänka sig att göra det.

Det finns som vanligt kloka, välmenande och kärleksfulla människor i båda åsiktslägren. Och det finns som vanligt människor som glömmer att de är – eller åtminstone borde vara – kloka, välmenande och kärleksfulla också i mötet med en annan åsikt än den egna. Det är väl just då vi behöver anstränga oss lite mer än vanligt.

Jag säger inte att det är egalt, vilket personligt pronomen vi använder när vi talar om Gud. Men jag säger att det är verkligt sorgligt att igen en gång se hur vi talar med och om varandra.

Jag tänker lite så här: om Jesus skulle komma tillbaka i dag skulle han troligtvis bry sig mindre om vilken åsikt vi har i Gud-som-hen-konflikten och mera om vad vi gjorde med den åsikten. Förde vi varandra och oss själva närmare honom med vårt sätt att bemöta andra människor? Eller byggde vi högre murar där vi i stället borde ha byggt starkare broar?

Och mitt i allt annat är jag nästan lite avundsjuk på alla tvärsäkra människor som vet att alla vettiga människor alltid tycker precis som de själva och att alla andra är befängda och ute i cyklar. Och sådana människor finns också i alla åsiktsläger.

I skrivande stund samlas stiftets framtid till den femtionde upplagan av Ungdomens kyrkodagar. Under några intensiva dagar diskuterar de kyrkliga frågor som känns angelägna för dem. Må de diskutera bättre, sakligare och framför allt mera kärleksfullt än vi vuxna. Vi har mycket att lära.

Advertisements

3 thoughts on “Befängt

  1. Jaa, vet du,vi lär oss ganska lite, och det mesta vi lärt oss glömmer vi bort. Gud, han eller hon? I min föreställningsvärld är Gud Ande, och jag kan omöjligen könsbestämma en ande. Gud är Gud, så är det för mej.
    Gud Fadern tror jag är ett uttryck från den tid då det var fadern i familjen som bestämde hur barnen skulle bemötas i olika familjesituationer. Ordvalet var då en förklaring av Guds sinnelag för dåtidens människor. I dagens värld har det inte samma betydelse då det går att tolka på så många olika vis. Men nog tycker jag att de som hetsar upp sig över om Gud benämns man eller kvinna , eller båda, kunde sätta energin på något mer konstruktivt. Förslagsvis till att studera om det till äventyrs är så att Gud står över våra könsföreställningar!

  2. Gud är både fader och moder, men en fadersgestalt.
    Gud finns överallt…
    Jesus sändes till jorden som människa, viket är det viktigaste, inte könet, så låt oss säga HEN, så är det upp till betraktaren att ev könsbestämma. Hen kan ju syfta på han eller hon…

    Helige ande, den tredje delen av treenigheten, är könslös och brukar avbildas som duva ….
    Detta är mina tankar…

  3. Så befriande att läsa dessa två kommentarer. Gud står över våra könsföreställningar. Över alla våra föreställningar. Hen. Absolut. Hen som i modern och fadern och anden och jorden. ❤

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s