Hurrarop och applåder

Så kom dagen då Hilde äntligen gick med på att svälja ner några skedar riktig havregrynsgröt. 

Vi är en sådan där familj som firar små saker så vi kallade till oss storasyskonen som fick bevittna grötintaget. Och eftersom de är en del av den här familjen som firar små saker så blev det hurrarop och applåder. Vilken ofantlig bedrift! Vilken oerhört genial bebis!

Arvid tog det lite längre. Kanske för långt. 

– Sätt ner henne på golvet så ser vi om hon har lärt sig gå! Hon kanske har börjat gå nu när hon har börjat äta gröt! jublade han.

Det hade hon inte. Förstås inte.

Men nog har hon det gott, vår Hild. Tänk att  hon får växa upp i en miljö där hon å ena sidan tokhyllas för att hon flera månader senare än de flesta andra sväljer ner lite gröt och där hon å andra sidan antas kunna klara av vad som helst. 


Bild: Maria Hedengren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s