En stor liten stund

– Förakta inte den livssituation du befinner dig i just nu. 

Orden gick rakt in i hjärtat på mig. Sällan hade någon talat så sant om mitt liv, och kvinnan som talade nu hade aldrig ens träffat mig förut. Hon visste ingenting om det förakt som jag bar på, det förakt som jag knappt vågade erkänna ens för mig själv. 

Jag var nybliven mamma till mitt första barn och mycket kändes hopplöst och tråkigt. Jag ville så mycket men tyckte mig kunna så lite. Jag kände mig bunden och fångad och begränsad. Jo, jag föraktade den livssituation som var min just då.

I dag är jag tillbaka i den livssituationen. Också i dag vill jag mycket och tycker mig kunna lite. Men föraktet är helt borta. Jag vet att tiden hemma med Hilde har evighetsvärde, på inget sätt nedvärderar jag min tillvaro just nu. Jag önskar bara – helt själviskt – att jag skulle tycka att det här hemma-med-barn-livet är roligare än jag faktiskt tycker. Att jag skulle kunna vara mera här och nu och njuta mera av det som är i dag. 

Jag jobbar på det och försöker vara i de stunder som blir mig givna. Ofta misslyckas jag och ibland lyckas jag. I går satt Hilde och jag på badrumsgolvet i elva minuter och tittade på när tvättmaskinen (hon den där nya) jobbade. Jag var bara där och längtade ingenstans. Ville inget annat.

Det var en stor liten stund.

Sällan är ju stora stunder störst. Ofta är de största stunderna de små som vi väljer att se som stora. 


En bild från föraktets tid. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s