Vissa saker är så viktiga

Vi går på upptäcktsfärd. I mörkret med varsin ficklampa. 

Han går före mig. Det är viktigt. 

– Om det kommer någon dum person som gör något ont kan jag skydda dig, förklarar han. 

Jag frågar lite försiktigt vad det onda kundes tänka vara. 

– Nå, han kanske börjar slå och sparka oss, säger Arvid. 

Jag motstår frestelsen att upplysa honom om att det onda alltså skulle bestå i sådan behandling som han dagligen utsätter oss han älskar mest för. Det skulle ju, onekligen, sätta en viss stämning på vår färd. Inte ens ficklamporna rår på sådant mörker. 

I stället frågar jag hur han skulle skydda mig. 

– Jag skulle springa bort det fortaste jag kan. Jag är ju jättesnabb och jättestark, säger han. Med hela världens samlade självförtroende. 

– Men hur skulle det rädda mig? frågar jag. En rimlig fråga. Kan tyckas.

– Jag skulle vråla mitt lejonvrål, då skulle han bli rädd, försäkrar Arvid. 

Sedan talar vi om styrka och mod. Om att Gud har gjort honom stark och snabb för att han ska kunna skydda och hjälpa andra människor. Om att styrka är bra bara om den gör gott. Om att vår uppgift alltid är att hjälpa andra människor och visa dem kärlek. Om att allt det vi kan och har finns till för att det ska kunna vara till välsignelse för andra. 

Jag vet inte om han förstår. Knappast helt och hållet. Men vissa saker är så viktiga att de måste sägas också fast de inte förstås helt och hållet. Så att vi faktiskt kommer ihåg dem den dag då vi också kan förstå dem.

Vi testar desutom några lejonvrål. Aldrig vet man när ett sådant kan komma till pass.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s