Sommarens sämsta dag

Det är sommarens sämsta dag. Kvällen innan kom vi hem alldeles för sent med resultatet att barnen somnade alldeles för sent med resultatet att barnen nu är alldeles för trötta. Jag känner ju inte dina barn, men jag känner mina egna och min systers och när våra barn är alldeles för trötta bär de inte sin trötthet med värdighet. De tänker inte att de ska lida i det tysta för att ingen annan ska behöva lida, nej de drar alla med sig i fallet. Denna sommarens sämsta dag går det inte många minuter (går det ens en?) utan att någon skriker, gnäller, tjatar och/eller gråter. Just den här dagen är fem barn kanske sju för många. 

Jag känner ju inte dig, men jag känner mig själv och jag bär i regel också sådana här dagar med någon slags värdighet. Men just den här dagen är jag slagen av förkylning. Jag har sovit dåligt, hostat upp slem på natten och är ännu tröttare än normalt just nu. Och då flyger värdigheten plötsligt all världens väg och när lite för många men alldeles för få timmar av sommarens sämsta dag har gått  säger jag det kanske fulaste jag någonsin sagt åt mina egna barn och det med säkerhet fulaste jag någonsin sagt åt någon annans barn (även om just de här just nu känns nästan som egna). 

Jag går ut i trädgården efteråt. Tar en sväng runt äppelträdet och och gråter. Jag gråter för att jag är så usel och jag gråter för att vi har välkomnat in ännu en liten människa i den här usligheten. 

Natten därpå sover alla barn minst elva timmar, någon tolv och någon tretton. Barnen och livet gör en helomvändning, milt sagt. Vi får en ljuvlig dag.  

Och den lilla människan känns så oerhört välkommen. Jag kunde ta en sväng runt äppelträdet och gräta av lycka; så oerhört välkommen är den lilla.

Mycket kan man säga om livet med barn, men ensidigt är det aldrig och stabilt är det sällan.


Bilder som systern tog dagen efter sommarens sämsta dag. Det ser idylliskt ut, ja. Och det var också idylliskt, ja.

Advertisements

2 thoughts on “Sommarens sämsta dag

  1. Alltså Tack! Det var verkligen mitt i prick. Ena stunden gråta och fundera varför man satt barnen till denna värld/ vår familj. Nästa stund är de ljuvligaste i hela världen. Gud med dig!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s