Barn till ensamstående mammor

Ensamstående mammor är lika bra för barnen som två föräldrar. Det här berättade till exempel svenskayle i går. Och som vanligt är den berättelse som kommentarsfältet berättar minst lika intressant som nyheten i sig.

Den här gången reagerar jag på att en del av kommentarerna nästan verkar vilja att det inte ska vara så här. De verkar liksom vilja att barn till ensamstående mammor ska ha det sämre än barn till två föräldrar, antagligen för att det skulle stöda deras verklighetsuppfattning mer. Och då tänker jag att vi människor ju nog ändå är roliga och enkla och ganska oförmögna att tänka om.

Det här borde ju vara en fantastiskt god nyhet! Också om du tycker att barn ska ha två föräldrar så är det väl en god nyhet att de barn som har bara en inte far illa? För de barnen finns ju oavsett om du vill det eller inte och då är det väl ändå bara bra om de har det lika bra som andra barn? 

Eller har jag missat något?

Jag är ju barn till en ensamstående mamma och har aldrig riktigt hittat mig själv i bilden som så ofta målas upp av barn till ensamstående. Jag har ju haft det jättebra som liten och är som stor en åtminstone hyfsat duglig samhällsmedborgare. Jag har haft det bra. 

Jag har haft det lika bra.

Advertisements

2 thoughts on “Barn till ensamstående mammor

  1. Men det måste väl mer bygga på fördomar?
    Vad säger att barn till ensamstående skulle ha det sämre bara för att föräldern är ensamstående.
    Hur många kombinationer finns det inte av föräldrar en, två, homosexuella, heterosexuella.
    Tror barnen får lika mycket kärlek om de är önskade som vilken annat barn som helst.
    Sedan är det ju omgivningen som skall vara förbinder för att de skall växa upp till bra personer.
    Men kärleken lär de få ändå.

  2. Som ensamstående mamma för femte året vill jag skriva följande.
    Jag är oftast en helt okej mamma ( barnets ord 😉 ) och räcker för det mesta till.. Men tyvärr har jag de senaste åren haft en hel massa sjukdomar och kan realistiskt konstatera att jag inte då räcker till. Inte som jag skulle vilja. Orken finns inte. Visst har jag ett stödnät. Är tacksam för detta. Och mycket medveten om att alla inte har det. Vi får det att fungera. Men inte närapå lika som två skulle. Att vara ensamstående är så mycket mera riskfyllt. Kräver mera. Måste orka mera. En större risk för barnet. Realistiskt sett. Visst kan det bli bra. Mycket bra. Men riskerna är för stora för att medvetet göra ett sådant val tycker jag. Sedan slänger livet en massa utmaningar och det kan bli så att man står där ensam och får försöka göra det bästa. Försöka räcka till. Täcka alla områden som ett barns utveckling fordrar. Ärligt sagt så är det är lättare ifall man är två. Det finns mer ork och riskerna är mindre.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s