Det fulaste av allt var jag

Mina barn var magsjuka förra veckan. Aj. Det var inte vackert. Magsjuka är ju inte vackert. Men det fulaste av allt var tyvärr inte spyorna. Det fulaste av allt var jag.

Alla mina sämsta egenskaper kryper fram när mina barn är sjuka. Jag skulle vilja vara en omvårdande förälder med saftglas, våta handdukar och ömma händer. En som sitter vid sängkanten och tröstar. Men jag blir inte det. Verkligen inte. Jag blir en självömkande förälder med jobbstress, jagad blick och kort stubin. En som när barnet börjar spy igen efter att vi trott att faran var över inte tänker “stackars liten” utan “stackars mig”.

Och jo, jag skäms faktiskt när jag skriver det här. Helt förlorad är jag tydligen ändå inte.

Någon superförälder inbillar jag mig aldrig att jag är men de dagar mina barn är friska vågar jag ändå tro att jag är tillräckligt bra. De dagar de är sjuka och skulle behöva mig lite mer än vanligt så blir jag tyvärr lite sämre än vanligt och i de stunderna är jag nog allt annat än tillräcklig.

Och ändå. Till och med då vill de helst vara med mig. Och Fredrik. Det är en märklig tanke, en samtidigt både skrämmande och underbar insikt; att jag får och måste vara en annan människas förstahandsval och största trygghet till och med i min usligaste form.

Allt förtjänar ni. Åtminstone den bästa tänkbara mamman. Men mig fick ni. Och på något underligt mirakulöst sätt som jag tackar min skapare för varje dag verkar ni vara rätt nöjda.

IMG_0569

Advertisements

5 thoughts on “Det fulaste av allt var jag

  1. Hrm. Jag känner igen en del, men jag är faktiskt en ännu sämre människa när min man är sjuk. För när det är synd om honom är det förstås alltid mer synd om mig. Hrm. Låt oss hoppas att hans immunförsvar är på topp efter sommaren!

  2. Känner igen mig! Speciellt då barnen blir sjuka och mannen är på sjön, vilket ju inträffar i 50% av fallen (men det känns som att det är 100% av gångerna). Men jag kan inte hjälpa det, tankarna om att hur jag skall klara av detta o att det är mest synd om mig tampas jag med varje gång.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s