När jag älskar Fredrik

När jag älskar Fredrik allra, allra mest? Svårt att säga. Men kärleken är enormt stor när jag ser honom med mina syskonbarn. Jag blir knäsvag. 

För ett par dagar sedan åkte han och fyraåringen på cykeltur. Bara de två. Var borta typ 45 minuter. Hade pratat hela tiden. Och det var, enligt fyraåringen själv, det bästa med hela den dagen. 

Idag satt han med den nyblivna sexåringen i famnen och pratade om förväntningar inför dagens barnkalas. Han såg henne i ögonen och ställde frågor. Hon svarade. Berättade. Så som barn gör när någon verkligen lyssnar. 

Eller när han skrattar så att tårarna nästan rinner när någon av dem gjort något roligt (vilket inte händer precis sällan). Eller när han imiterar något av deras upptåg. Eller när han inte avvisar någon som hittar honom när han dragit sig undan för lite egentid. Eller när han blir irriterad på någon av dem och talar med det som i vår familj kallas sträng och/eller arg röst. Så trygga är de i relationen till varandra. 

Jag blir knäsvag. 

Det var mycket jag inte visste när jag valde Fredrik. Eller rättare sagt; mycket jag inte tänkte på, för skulle jag ha tänkt skulle jag säkert ha vetat. Att mina då framtida syskonbarn en dag skulle få en mosters man i världsklass tänkte jag inte på. Men enormt glad är jag över att det blev så. 

Ännu mer enormt glad är jag över att det blev han. Och över att de vackra berättelserna om honom är så många.

  

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s