Ungefär en gång i halvåret grälar jag och Fredrik. Lite, men inte mycket, oftare händer det att vi fräser åt varandra eller gör oss själva till martyter på ett lite fult sätt. Men grälen är sällsynta.
Nästan varje gräl vi haft har handlat om samma sak. Vi har vår egen långkörare, en konflikt som kommer på nytt och på nytt. Sedan hittar vi en lösning och går vidare, men lösningen är alltid tillfällig och i något skede kommer vi tillbaka till den där frågan som rev upp såren förra gången.
Är det bara vi som fattar trögt och sent lär oss av våra misstag? Eller återvänder också ni andra till betrodda konflikter? Och – för den modiga – vilken är er långkörare?
Nästan för lycklig 
Jag tänkte skriva att vi alltid nu och då återkommer till samma gräl, men i verkligheten är det väl mera jag som återkommer till att gräla på min man om samma sak om och om igen. Frågan handlar om att vi enligt mig bor på fel ort och dessutom var jag emot att köpa det som är vårt nuvarande hem. Lär inte finnas nån annan lösning på saken än att lära sig leva med den.
När jag tänkter efter lite mera, så kommer jag fram till att vi egentligen har några gärl som vi återkomer till nu och då. Den gemensamma nämnaren för samtliga gräl är att den enas åsikt på riktigt inte har lika stort värde när större gemensamma frågor ska avgöras.