Ibland undrar jag om jag håller på att bli en riktigt, riktigt tråkig människa. En sådan där humorlös sak som borde lära sig förstå skämt, slappna av lite och inte ta allt på allvar.
För något i mig gråter när jag ser skämtbilder av kraftigt överviktiga människor på facebook och folk uppmanas tagga någon som ser ut som personen på bilden eller som skulle slicka den kraftigt överviktiga kroppen ren.
Jag må vara torr men jag ser faktiskt inte det roliga. Däremot ser jag det tragiska i att många miljoner delar, taggar och skrattar.
Han den överviktiga på bilden är ju någon. En människa. En riktig människa. Troligtvis riktigare än de flesta andra vi ser på bilder. Hur kan det på något sätt anses vara okej att göra sig lustig över en annan människas utseendes? Över en människas öde?
Något i mig gråter och jag förstår ingenting. Jag förstår inte hur ett samhälle som hävdar allas lika värde går med på det här. Hur ett samhälle som tar kraftigt avstånd till mobbning applåderar det här.
Men det är väl jag som är tråkig.
Då är jag också tråkig. För mitt hjärta gråter alltid då folk gör sig lustiga över andras öde.
Då är vi åtminstone två. Skönt att vara mindre ensam om att ta det hårt.
Du är ju inte alls tråkig. Det där låter så SJUKT 😦
Det är obehagligt. Jag förstår inte. Och att så många bara hakar på… Människan är farlig i grupp.