6 reaktioner på ”En liten fråga

  1. Jag erkänner att jag varit just så jobbig. Men att det var jag som skulle flytta bort. Jag hade inget bättre att komma med än att jag nog skulle bli ensam och ledsen och sakna familjen. Jag bor fortfarande kvar.

  2. Min mormor lär ha frågat om den lille, den som skulle flytta, kanske behövde en liten matsäck? Och så hade hon brett några smörgåsar. Den lille gick ner till vägen och svängde sedan om och kom tillbaka. Kanske hade det lilla barnet lärt sig att det inte är så roligt att flytta hemifrån för tidigt. Och att man inte ska hota med det man inte är karl nog att genomföra i praktiken.

  3. Då mina barn hotar med sådant jag vet att de nog egentligen inte menar brukar jag säga att det nog skulle göra mig jätte ledsen. Det tar redan udden av deras föresatser att jag inte blir arg eller nekar dem det de hotar med. Tror också att Evas förslag kan funka, men det beror så klart lite på hur envist barn man har…

  4. Hm, du kan ju ställa frågan om barnet inte kunde tänka sig att försöka stå ut med dig trots allt pga den andra föräldern som ju är hur ok som helst, liksom också ev syskon. De ryker ju annars också med på köpet 😉

  5. Tja, det händer. Jag brukar fråga varför jag är jobbig.
    Det finns ju alltid ett svar. Ett viktigt ett. Ungen är sårad och arg på nåt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s