Lucka 16: Berätta om hur du var när du var liten

– Jag föredrog att leka att stenar var hus än att ha en lekstuga med motiveringen att stenarna kunde vara så många olika sorters hus

– Jag skrev sjukt långa berättelser i skrivhäftena i skolan och ville helst av allt bli författare

– Jag kunde också tänka mig att bli skådespelare

– Jag älskade the Sound of Music

– Jag ville nog vara eller åtminstone bli ganska märkvärdig

– Jag skrev och regisserade teaterpjäser med mina systrar och deras kompisar

– Jag gjorde upp ett system med skidmärken och gymnastikmärken (som påminde starkt om Folkhälsans simmärke) för mina systrar och deras kompisar

– Jag tyckte att Eos var en supertidning

– Jag och några kompisar skrev en insändare till Vasabladet där vi lyfte fram vårt stöd för Elisabeth Rehn i presidentvalet. Insändaren blev inte publicerad

– Jag och samma kompisar skrev en insändare till samma tidning där vi lyfte fram vårt behov av elljus i skidspåret i Sandviken. Insändaren blev publicerad men jag vet inte om den hade någon verkan. Finns det ljus i Sandviken, någon?

– Jag tyckte Ace of Base var kanske det bästa band som fanns och hade funnits

– Jag fick en gång en sjua i ett matematikprov och höll på att börja gråta

– Jag svalde en gång ett fiskben i skolans matsal och började faktiskt gråta

– Jag hade ibland lätt och ibland svårt att hitta min roll i kompisgäng

– Jag trodde att jag skulle gifta mig med en tennisspelare

– Jag mimade mycket och ofta och gärna och kanske ganska bra

– Jag blev nog väldigt beundrad av mina systrar och deras kompisar. Det bidrog säkert till att jag ända upp i högstadieåldern trodde att jag kunde göra vad som helst om jag bara ville. Sedan glömde jag bort det. Sedan slutade jag tro på det. Sedan insåg jag att det kanske var sant men att det ju är mycket lättare och smartare att vilja göra sådant som jag hade någon slags fallenhet för

– Jag var lycklig, trygg och älskad

 

4 reaktioner på ”Lucka 16: Berätta om hur du var när du var liten

  1. Massor av härliga saker! Jag har tyckt synd om min lågstadielärare för att det fanns åtminstone tre flickor i min klass som var lika ivriga som du att skriva lååååånga berättelser. Mina berättelser var ofta så långa att ett häfte inte räckte till. Trots det har jag aldrig tänkt att jag skulle bli författare. Men idag besökte jag ett förlag med en bekant för att vi börjar skriva en bok tillsammans. Det känns fint och spännande fast jag samtidigt känner mig lite liten och okunnig. Men det känns bra att ha äldre kvinnor med i processen som kan stödja.
    PS. Jag såg en annons om ”Årsbok för Borgå stift 2011” och såg att du har en artikel där. Jag lovar (liksom några andra har lovat) att jag köper din första bok, sen när du skriver den :).

    • Oj, vad spännande att få skriva en bok! Den intresserar mig redan nu. Och tack för ditt förhandsintresse för min egen eventuella framtida bok!

    • Roligt att höra! Vet dock inte om jag kan ta åt mig hela eller ens halva äran för det. Men det är ju bra i sig hur som helst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s