Här är jag några minuter efter förlossningen. Helt sjukt hur bra det kan kännas så kort efter att det varit så sjukt jobbigt och tungt och ont och läskigt.
Här idkar Ingrid och hennes pappa samsovning på bb.
Här har Ingrid mera färg än någonsin senare i sitt liv. Så där mörka ögon och så där mörk hud kommer hon kanske aldrig mera att ha. Jag förstår inte. Hur kan man bli så solbränd och fräsch inne i magen?
Här är hon bara mysig. Bara därför finns den här bilden här. (Om du föresten hör till kategorin människor som starkt ogillar orgier i bebisbilder kanske det är lika bra att du hoppar över det här inlägget.)
Här börjar Fredrik tröttna på bb-maten efter nästan en vecka. Så då frågar vi om vi får åka hem. Och det får vi.
Här är vi hemma igen och lever ett riktigt lyxliv eftersom vi har grannar av världsklass. Ljuva tider. När som helst vill jag bo vägg i vägg med de bästa av vänner igen.
Här träffar Ingrid sin kusin för första gången. Kusinen visar med all önskvärd tydlighet vem som bestämmer.
Här är Ingrid snart en månad och vi badar varje kväll.
Här vill jag bara understryka att vi faktiskt badade varje kväll. Också de kvällar som vi av någon anledning inte kunde bada i badkar i badrummet. Och ja, det går att bada en liten människa i en diskho.
Här gör Ingrid havsdebut. Fyra eller fem veckor ung.
Här är vi.
Här är vi. Fortfarande samma dag och med tillskott av den där andra bästa grannen och vännen. Den här bilden tillhör kategorin ”Boyband-bilder” som ju ska finnas representerade i alla fotoalbum med självrespekt. Ni ser väl? Attityden? Visst?
Här är det fortfarande samma dag. Den där havsdagen. Ingrid slår personligt dagssömnsrekord (kanske natt också faktiskt) och sover fem timmar i sträck i sin bilstol.
Här vaknar hon och vi inser att sömn i kolossala mängder kan förvandla en människa till en docka.
Här har hon somnat igen.
Här är Ingrid väldigt typisk för sig själv som liten människa på ca två månader. Ganska söt om jag får säg det själv. Och i just det här forumet så får jag ju faktiskt det.
Här är det mitten av augusti och vi fortsätter hjälpledarutbilda tonåringar. För det är ju kanske det allra roligaste som finns. Ingrid är förstås med på utbildningshelgen på Pörkenäs i Jakobstad. Där jag och Fredrik för övrigt träffades allra, allra första gången sommaren 1998. Men det är en helt annan historia.
Här umgås Ingrid och moster Emma just före vi ska åka på sommarsemester till Umeå i slutet av augusti.
Här är vi i Umeå. Och allt är väl.
Här äter vi indiskt.
Här är en viktig bild för mig.
Här åker vi till Åbo och tar en paus.
Här har Ingrids hud gått från oroväckande torr till riktigt besvärlig. Plåster i ansiktet och vantar på händerna blev vår nya vardag. Att hela tiden med alla medel hindra henne från att slita sönder sin känsliga hud blev vårt uppdrag.
Här är vi i London. Ingrid för första gången och vi för andra. Ingrid är nästan fyra månader och det är oförskämt och underbart sommarvarmt fast det är oktober.
Här åker Ingrid tunnelbana i sin nyinförskaffade Liverpool-tröja. Jag tror hon gillar både åket och tröjan av minen att döma.
Mysigt med babybilder!
Naturligtvis ser jag attityden på boybandbilden. Mycket imponerad. När jag minns min skimrande boybandsungdom så kan jag dock inte komma ihåg att så många boybandsmedlemmar var av honkön…? Minnet sviker mig kanske, jag börjar ju bli gambäl.
Jag tror inte ditt minne sviker på just den här punkten. Däremot kan man ju tycka så här i efterhand att det var ett politiskt ganska inkorrekt beteende att utesluta medlemmar av honkön.