En lögn

Min man har sprungit sitt lopp på under fyra timmar och min stolthet vet nästan inga gränser. Hur fånigt skulle det vara med en t-shirt som berättar det? Kanske lite på gränsen.

Jag har fått tårar i ögonen kanske tjugo gånger i dag. Varje gång jag såg en gammal man tappert springa förbi där jag stod och hejade (visst förstår du, syster Emma?) och varje gång jag såg hjälten i rullstolsklassen kämpa sig fram (igen, Emma?). För att inte tala om hur det var när jag stod strax invid mållinjen och såg ljuset tändas i trötta löpares ögon då de tittade upp fram och upp mot målet. Och för att inte tala om känslan när Fredrik passerade linjen. Då var det både gås på hud, klump i hals och tår i blick.

Vilken intensiv dag, alltså. Jag var helt oförberedd. Kunde nog inte vara tröttare ens om jag sprungit själv.

Det där sista var en lögn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s