I nuläget har jag ingen aning om vem jag håller på i Idol. I början av kvällen höll jag hårt på Minnah eftersom hon kändes som en under-dog. Men nu håller åtminstone sex av våra sju gäster (känga till Fernströms, hur många var ni?) hårt på Minnah och jag har ändrat mig lite. Jag håller alltid på den som ligger under. Förutom förra året. Och året före det.

Åh, vad jag hade hoppats att Ingrid skulle kunna mera före hon började kräva att få göra allt själv! Här händer det missöden mest jämt. Eller så är det jag som är trött. Men knappast nu bara.

Åh, vad jag hade hoppats att Ingrid skulle kunna mera före hon började kräva att få göra allt själv! Här händer det missöden mest jämt. Eller så är det jag som är trött. Men knappast nu bara.

Jag måste ha kopierat blogglistan från ett ställe med fel uppgifter. Hur kan den här frågan komma två gånger? Och hur kan jag ha sådan oflyt med de dagar den kommer? Först var det hemmadagen på självständighet och nu är det hemmadagen med en halvkrasslig Inks (som med facit i hand skulle ha klarat sin dagisdag utmärkt).

Jag måste ha kopierat blogglistan från ett ställe med fel uppgifter. Hur kan den här frågan komma två gånger? Och hur kan jag ha sådan oflyt med de dagar den kommer? Först var det hemmadagen på självständighet och nu är det hemmadagen med en halvkrasslig Inks (som med facit i hand skulle ha klarat sin dagisdag utmärkt).

Ingrid har tittat på Pippi.
– Min mamma heter Pippilotta Viktalia Jullgadina Kysmynta
Efaimsdotter Långstrump och min pappa heter Kling och Klang.

Jag är inte den som rättar till sådana misstag.

Hon har sett Lotta på Bråkmakargatan också.
– Blod på min födelsedag! ropar hon dramatiskt när något eksem bråkar.
Och av någon märklig orsak:
– Jag vill ha smör på min födelsedag.
Helt utan orsak vid mellanmålet.

Och så råkade det sig faktiskt så att nästan ingen råkar ut för mig idag. Ingrids förkylning i kombination med taskig natt = hemmadag. Så det är egentligen bara hon som behöver stå ut med mig. Och på något märkligt sätt lockar hon fram det bästa ur mig. Jag är inte alls det arga och sura och jobbiga jag som låg och försökte somna om ännu 07.50. Jag är mera mig själv på något vis. Och i jämförelse med det jag var i morse känns det som en seger.

Och så råkade det sig faktiskt så att nästan ingen råkar ut för mig idag. Ingrids förkylning i kombination med taskig natt = hemmadag. Så det är egentligen bara hon som behöver stå ut med mig. Och på något märkligt sätt lockar hon fram det bästa ur mig. Jag är inte alls det arga och sura och jobbiga jag som låg och försökte somna om ännu 07.50. Jag är mera mig själv på något vis. Och i jämförelse med det jag var i morse känns det som en seger.

Ingrid har fått en egen gran. Ingrid har fått pynta den själv.

Till och med mitt öga (som verkligen inte kan beskyllas för att vara estetiskt krävande) mår lite dåligt.

Men hon är stolt och nöjd.

Ingrid är söt men hon sover illa när hon ärfökyld

Läget just nu:
– jag försökte somna 23.45 i går men då inledde Ingrid ett destruktivt vaknande med tio-femton minuters mellanrum
– jag somnade 01.15
– Ingrid väckte mig och sig 01.50
– och 02.30
– Ingrid väckte mig och sig 06.00
– Fredrik somnade om 06.07, Ingrid 06.20, jag aldrig

Jag tycker nästan lite synd om dem som råkar ut för mig i dag.