Medan jag håller mina blå öppna för att få veta vilka som möts i Idol-final nästa vecka funderar jag intensivt på om jag ska gå till en affär i morgon och köpa en iphone för att jag vill vara lite häftig eller om jag ska fortsätta förhållandet med min gamla trotjänare som återfunnits efter månader på vift. Jag listar för- och nackdelar, men det är som Sophie’s choice (vilket jag egentligen inte vet någonting om, men de säger så i Friends ibland).

Medan jag håller mina blå öppna för att få veta vilka som möts i Idol-final nästa vecka funderar jag intensivt på om jag ska gå till en affär i morgon och köpa en iphone för att jag vill vara lite häftig eller om jag ska fortsätta förhållandet med min gamla trotjänare som återfunnits efter månader på vift. Jag listar för- och nackdelar, men det är som Sophie’s choice (vilket jag egentligen inte vet någonting om, men de säger så i Friends ibland).

Jag gick från noll till åtminstone mera än så på en ytterst kort stund när jag tog mig samman och fortsatte det tomteuppdrag som blev på hälft för några dagar sedan. Nu har jag avklarat en betydande del av årets julklappar. Att jag dessutom klickade hem ett tiotal böcker av varierande kvalitet och värdighet åt mig själv gjorde det hela ännu roligare. Det är ju precis vad jag behöver. Mera böcker. De vi redan har ryms inte ens nästan i de två hyllorna. Nåja. Det är ett lyxproblem.

Dessutom påmindes jag om ett viktigt faktum när jag talade i telefon med den man som var bestman på vårt bröllop. Han sa:
– Nog lever vi ju i en bra värld när Idol får vara viktigt.

Jag gick från noll till åtminstone mera än så på en ytterst kort stund när jag tog mig samman och fortsatte det tomteuppdrag som blev på hälft för några dagar sedan. Nu har jag avklarat en betydande del av årets julklappar. Att jag dessutom klickade hem ett tiotal böcker av varierande kvalitet och värdighet åt mig själv gjorde det hela ännu roligare. Det är ju precis vad jag behöver. Mera böcker. De vi redan har ryms inte ens nästan i de två hyllorna. Nåja. Det är ett lyxproblem.

Dessutom påmindes jag om ett viktigt faktum när jag talade i telefon med den man som var bestman på vårt bröllop. Han sa:
– Nog lever vi ju i en bra värld när Idol får vara viktigt.

I kväll blir det inte mer eller mindre action än att jag är ensam hemma. Okej, Ingrid är förvisso också hemma (just därför är jag det) men hon sover och ska alltså inte vara mycket till sällskap före morgonen. Om allt går enligt mina goda planer.

Ibland är en sådan här kväll allt jag vill ha. Ibland är en sådan här kväll inte alls vad jag vill ha. Just i dag vill jag inte alls ha en sådan här kväll. Men jag får ta emot det som en man och sluta gnälla. Tänka på att det finns godis, popcorn, chips, punschbollar och limsa hemma.

Men det finns ingen glass. Och det var nog det som hade kunnat rädda mig just nu.

Hälsningar från väntekön där jag befunnit mig några minuter vid det här laget. Eftersom det nu gått snart fyra månader sedan jag beställde den telefon som ännu inte finns hos mig kan den som svarar få det hett kring öronen. Nej, jag skojar. Jag är alltid saklig och diplomatisk i servicesammanhang, Gammal yrkesskada.

I dag har jag upplevt både höjder och dalar på jobbet. Höjder när jag inom loppet av en timme fick applådera 30 gånger och fälla glädjetårar. Höjder när jag fick överraska någon positivt. Dalar när någon annan blev besviken. Höjdigt och daligt i dag på jobbet. Men bara höjdigt hemma. Jag kom hem till en man som hade fått nog. Han hade hällt ut alla mössor, vantar, halsdukar och skor på golvet i tamburen och kom med nya, tydliga förhållningsregler. Från och med nu får var och en ha fyra par skor i tamburen. Och jag, jag får bara ha två par sådana ”som är överallt”. Det är alltså stövlar.

I dag har jag upplevt både höjder och dalar på jobbet. Höjder när jag inom loppet av en timme fick applådera 30 gånger och fälla glädjetårar. Höjder när jag fick överraska någon positivt. Dalar när någon annan blev besviken. Höjdigt och daligt i dag på jobbet. Men bara höjdigt hemma. Jag kom hem till en man som hade fått nog. Han hade hällt ut alla mössor, vantar, halsdukar och skor på golvet i tamburen och kom med nya, tydliga förhållningsregler. Från och med nu får var och en ha fyra par skor i tamburen. Och jag, jag får bara ha två par sådana ”som är överallt”. Det är alltså stövlar.

Lyx i vardagen är det faktum att jag ska vara på jobbet om elva minuter och att jag kan sitta hemma och blogga fortfarande. Då har man en kort arbetsväg. En annan minst sagt luxuös del av livet denna fredagsmorgon är det faktum att Ingrid inte fört minsta lilla ljud sedan vi la henne i liggande läge i går klockan tio.

Nu har vi avklarat årets första julfest. Som den festprisse jag är tycker jag ju att det aldrig kan bli för många. Trots den festprisse jag är gick jag hem tidigt. Tacka Ingrid för det. Hon kom ändå i säng två timmar för sent.

Premiär för julklänningen 09. Införskaffad i London och både söt och stilren.

Maten var amazing. Ingen vanlig julmat, men otroligt god.

Före gästerna strömmade in i salen fick Ingrid härja fritt bland borden. She enjoyed.

Hon fick också spela. Spela är för övrigt ett av de ord som numera ingår i hennes för varje dag växande vokabulär.

Som sagt. Maten var god. Jag åt för kung och fosterland. Men missade desserten på grund av tidig avfärd.

Vi hade mysigt.

Och roligt.

Men vissa (läs: Ingrid) hade svårt att sitta stilla i stolen. Dessutom rev samma vissa andra i håret.