Jag är alltid lite tvehågsen när högtiderna kommer. Vad vi har och vad vi inte har blir så enormt tydligt när vi ställer eller inte ställer till fest.
Själv har jag mycket och själv har jag många. Det säger jag helt utan stolthet och bara med tacksamhet. De flesta vill ha mycket och många, men långt ifrån alla får ha det så.
Så även om just jag har haft en enormt fin midsommar så finns tvehågsenheten ändå där. Kanske just därför. För alldeles för många andra har haft en helt annorlunda midsommar. En midsommar långt väldigt från midsommarkransar och långbord. De syns sällan i flödet de här dagarna. Men de finns.
Oj, så de finns.
Att få leva ett liv där högtider är enkla och okomplicerade och oladdade är i sanning en gåva. Inte ett livsmål jag skulle ha kunnat formulera som 15-åring när jag fortfarande hoppades på David Beckham, men ett livsmål jag verkligen ser värdet i nu.
Nästan för lycklig 
”Att få leva ett liv där högtider är enkla och okomplicerade och oladdade är i sanning en gåva.”
Och DÄR fick jag en klump i halsen. Läste meningen om och om igen tills jag plötsligt förstod varför den här midsommaren kändes så rörig i hjärtat. Det var min första midsommar med min lilla familj – sambo och 1-åring samt våra två vänner med sin lilla. Den här midsommaren var oladdad, det var ju det som var grejen insåg jag nu. Mina midsomrar som barn var alltid precis som du skrev – komplicerade och laddade. Vilken insikt. Vilken sorg. Men kanske sorg och tacksamhet kan få gå hand i hand?
Tack för att du delar med dig av din gåva att måla med ord. Det gör skillnad.
Oj, vad fint sagt! Tack, Emma! Och är glad för din skull, för att du fått ha just en sådan högtid i år. Må det bli fler. Många, många, många fler! ❤️
Än en gång satte du ord på mina tankar!
Så fint att få göra det. ❤️
Precis❣
Och en underbar klänning, får jag fråga var den är inhandlad?
Ja, det får du gärna! Den är köpt av Elin Skogberg på e/s design. Ryktas att det finns någon enstaka kvar. 🙂
https://www.esdesign.fi/product-page/linnea