Skönt att vara vuxen

Jag var femton år gammal och fick en riktigt riktigt besvärlig finne. En sådan där som tar över hela ansiktet, människan, livet… Ni vet. Och jag minns att jag tänkte att det nog var lika bra att pojken jag var olyckligt kär i redan hade tackat nej till mig. För vårt förhållande hade nog inte överlevt den där finnen.

Nu är jag nästan trettioåtta och jag har bränt min näsa i solen. Oproffsigt, dumt och fult. Min näsa tar över hela ansiktet men inget av människan och ännu mindre av världen. Och inte en enda gång har jag funderat på om mitt äktenskap kommer att överleva den brända näsan.

Det är skönt att vara vuxen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s