Sju månader av nattlig tacksamhet

Kuriosa en onsdagskväll i april 2018: det är över sju månader sedan jag senast behövde gå in i Hildes rum nattetid. Vi lägger henne halv åtta på kvällen i hennes rum och sedan träffas vi igen strax efter sju på morgonen när Ingrid eller Arvid väcker henne.

Och jo. I över sju månader har jag förstått att vara tacksam. Den som en gång har haft ett barn som inte sover bra på nätterna vet att vara tacksam.

Hon är så lycklig när hon blir lagd till natten. Skrattar och myser. Ser ut att tänka att hon är vinnaren här. Och hon är ju det. Också hon är det.

(Om vi ska vara riktigt noga hade vi faktiskt en strulig natt i Umeå i oktober och en gång fick jag gå in och trösta på jullovet i Österbotten. Och en gång gick Fredrik in till hennes rum här hemma vid 22-tiden. Men det är alltså på den nivån att jag minns sådant.)

Advertisements

One thought on “Sju månader av nattlig tacksamhet

  1. Fantastiskt och super att du förstår att uppskatta alugna nätterna. Hoppas vi ska få uppleva samma sak snart, jag lovar att njuta om det händer.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s