De åt frukost med oss i dag. För att fira morgondagens födelsedagsbarn. Och jag insåg att de har varit hemma hos oss torsdag, fredag och söndag den här veckan. 

Det är delade liv. Det är relationer jag hoppades på och önskade mig, men knapt vågade tro att var möjliga i ett vuxet liv med vuxna livsvillkor. Jag är glad att jag hade fel.

Jag vet att de egentligen drömmer om att köpa en bostad, och den lär tyvärr inte ligga i vårt grannhus. Jag kommer att vara jätteglad för deras skull den dag de får de nycklarna i sin hand. Men jag kommer att sakna dem jättemycket när de inte längre finns lika nära. 

Det tar vi sedan. Nu tar vi glädjen över att de finns nära nu.