Högskolepoäng och toapapper

– Man behöver inte vara politices magister för att duka av bordet, sa mamma ibland när hon tyckte att någon annan kunde ta ansvar för övergivna assietter och askar med apelsinmarmelad. 

Vi fick också veta att man inte heller behövde ha nämnda utbildning för att tömma diskmaskinen, hänga tvätt eller plocka upp smutsiga strumpor från golvet. 

Jag minns att jag blev irriterad när mamma sa så där. Som om det var faktiskt var någon som trodde att det var bristen på högskolepoäng som gjorde att vi inte gjorde. Det var ju bara det att vi inte såg, inte orkade, inte ville. 

Bara och bara. 

Ju äldre barnen blir, desto oftare blir jag irriterad över att de inte ser, inte orkar, inte vill. Jag har svårt att se något bara där. Det känns illvilligt. Och i dag tänkte jag faktiskt: 

Man behöver inte vara filosofie magister för att byta toarulle. 

Och sedan tänkte jag uppgivet, och helt utan stolthet, att mina barns väg till högskoleexamen känns betydligt kortare än deras väg till toarullemedvetenhet. 


Inte mitt barn. 

Bild: Matilda Audas Björkholm

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s